Emmelemme

Eller är det så?

Hemma:
Jag är jättetrött. Jag gick och lade mig sent igår, runt klockan 6 (på morgonen), och sen vaknade jag lite efter 11 av att min syster lyckades få surroundljudet att låta som en pistol. Sen skulle min väldigt irriterade pappa (han är förkyld) och min då halvt hörselskadade syster åka till stan för att utnyttja de fantastiska priser man erbjuds på mellandagsrean. Jag tänkte: Jag kan ju ändå inte somna om, så jag kanske ska följa med? Ja det gör jag!
Så utan frukost i magen och utan en utvilad hjärna begav jag mig till the Big City. Jag tänkte köpa ett par nya och väldigt nödvändiga byxor: ett par får mina ben att se ut som små tandpetare, ett par är för små om baken och åker ner , ett par passar, men har hög midja med ett mystiskt v i fram och det sista paret, var beredda nu... har spruckit i baken! Det är helt sant! Det sprack upp ett 10 cm långt hål mitt på baken. Nåja, åter till saken. Ett par byxor skulle inhandlas, samt en lego-byggsats (jag vet att det är barnsligt, men när jag lekte med mina små kusiner återupptäckte jag nur roligt det är att bygga. Notera: bygga, inte leka).
När jag anländer till Uppsala har jag med mig massor av pengar: 500 på kontot, sammanlagt 800 julklappspengar och 500 för mina utmärkta betyg. Dessutom hade jag fått 500 kronor i presentkort på HM. Kort sagt var jag redo för en dag av gammal hederlig shopping. Jag och Amanda gick till HM för att hon skulle köpa kläder till nyårsfesten som hon ska på. Jag hittade massor av fina saker, men antingen fanns det inte i min storlek, eller så passade det inte. Amanda hängde undan en grå klänning och sen gick vi till Glitter. Där letade Amanda efter smycken. Sen gick vi (läs: Amanda gick, jag följde efter) till Gina Tricot, en affär som jag inte gillar så värst, sen var det tillbaka till HM. Amanda köpte den grå klänningen, ett par strumpbyxor och ett par knästrumpor, och jag köpte en blommig halsduk/sjal och ett svart och vit prickigt paraply. Sen säger Amanda:

Amanda: Jag vill inte gå till Weekday.
Jag: Va?
A: Jag orkar inte gå till Weekday.
J: Jag är jättesnäll mot dig (Jag hade hjälpt henne hela dagen), men du kan inte alls vara lite snäll mot mig. Nähä.
A:Jag går till Lindex.
J: Men snälla? Kan du inte följa med?
(Sedan följer ett långt avsnitt då jag försöker övertala Amanda)
A: Du kan gå själv.
J: Men jag vill inte. (Jag gillar inte att gå på stan själv)
A: Varför inte?
J:Jag vill ha smakråd. Och sällskap.
A: Nej. Du får gå själv. Jag går till Lindex.
J: Jag följer med.
A: Jag vill inte ha sällskap. Och du kan gå i förväg till Nallens.
J:  Jag följer med.

Och det var det som hände.
Sen var vi lite kort inne på Lindex och sen knatade vi iväg till Nallens, för att inhandla ett litet Star Wars-lego set till mig. Amanda höll på att mobba mig för att jag låtsades som att jag skulle köpa en födelsedagspresent och höll på att säga saker som: Tycker du verkligen att vår lillebror är värd så mycket?
Men icke sa Nicke. Jag och Amanda kom fram till hemlighetn bakom Lego. Allt Lego som är prisvärt är det superdyrt, typ mer än 1000 kr.
Sen åkte jag hem utan att ha köpt något utav det jag tänkt.

Kiruna:
Denna rapport kommer att bli betydligt kortare änden tidigare. I Kiruna haden jag apkul!
Min faster och hennes sambo har världens gigantaste hus. Jag vet att det inte finns ett sånt ord, men inget annat ord kan beskriva hur stort det var. Det var typ 300 kvadrat och dessutom jättehögt i tak. Min faster sa att filmen Stjärnsystrar var inspelad där, men det fanns inga klipp på Youtube som jag kunde visa.
Jag spelade Rayman Raving Rabbids på Wii. Det är jättekul! Om du någonsin har chansen, testa det! Jag ska spara ihop till en egen Wii. Någongång. Under året åtminstone. Alltså 2008.
Jag har åkt skridskor. Jag kände mig precis som Bambi. Jag var inte så jättebra direkt, men det var 2 år sen jag åkte sist.
Jag har varit på den mista flygplatsen i hela världen. Dett fanns ett vanligt rum, ett väntrum, en souvenirbutik och en läskautomat.
Jag har varit på Ishotellet! Och druckit ur ett isglas! I Absolut Ice Bar Jukkasjärvi! Det ni!
Ishotellet var jättevackert. Jag brukar inte använda ordet vacker, det låter lite muppigt, men Ishotellet var verkligen vackert. Kyrkan var jättefin, isbaren var cool (Haha!) och korridoren var också fin. Men konstsviterna! De kan inte beskrivas med ord. Dels för att vissa av de var lite invecklade och ni antagligen inte kommer fatta alls vad jag babblar om, men ändå! Att få sova en natt i ett av de rummen skulle nästan vara ovärdeligt. En upplevelse för livet. En Once in a lifetime-opportunity. Min favorit konstsvit var en som jag tror hette River. Den hade två våningar med lite lägre i tak istället för en med högt i tak antingen kunde man gå rakt upp på övervåningen, eller så kunde man gå i en slingrig gång och sen en trappa. På övervåningen låg sängen i mitten av taket på gången. Nu fattade ni kanske ingenting, men det var värt ett försök.

Julafton:
Det här inlägget är redan en hel halv roman och därför ska jag lite kort berätta om min julafton. Jag gick upp, åt frukost, kollade på julkalendern, åkte skridskor, kollade på Kalle Anka (börjar det inte bli lite tjatigt nu?), klagade över hungern, klagade lite mer, åt julbord (under hela middagen spelade min mista kusin Emil upp en ljudslinga som hans tomte kunde spela: Ho, ho, ho! Merry Christmas! (sång:) Santa Claus is coming to town! Ho, ho, ho! Merry Christmas!), lyssnade på Emil som undrade när tomten skulle komma, undrade själv när tomten skulle komma (åt en svamp, idislade, blev mjölkad), fick mina julklappar, öppnade mina julklappar, spelade tv-spel, gick och lade mig.

Julklappar:

Själv:
En anteckningsbok
Harry Potter and the Philosopher's stone
Tillbaka till framtiden
500 kronor
300 kronor
500 kronor på HM
Ett badlakan
Första säsongen av Scrubs
Ett armband från Pilgrim
En liten porslintomte

Med Amanda:
Ett PlayStation 2
SinsStar Rock ballads med mikrofoner (Dessutom fick Amanda SingStar Rocks själv)
Ett hemmagjort pussel
En hemmagjord tvål

Med Amanda, Nils och Emil:
Håll i dig, Sofia... Min granne Totoro! Fast jag har den ju inte hemma här såklart.

Hemma (igen):
Det var julafton med pappa. I morgon är det julafton med mamma och jag vill inte. Jag orkar inte med mer. I kiruna fikade vi julkakor 2 ggr/dag och åt julbord i 3. Men det säger jag inte till mamma. Jag hade glömt bort att vi skulle ha det så jag tänkte att vi skulle få presenterna nu ikväll när vi kom hit, men så sa Amanda: Imorgon är det julafton. And it all came back to me. Men jag tänkte: Jaja, det blir väl lite julbord och sen presenter, och sen var det inte mer med det. Men så hör jag mamma från köket:

Mamma (till Amanda): Jag har spelat in Kalle Anka och Karl-Bertil Jonsson julafton.
Jag (i tanken): Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej! I don't want to!

Jag får väl uthärda det.

Så vad tror ni? Vad är bäst? Borta eller hemma?

Efter detta onaturligt långa inlägg avslutar jag med tre låtar:

Soko-I'll kill her- En väldigt bra låt, enligt mig.
Justice-D.A.N.C.E.-En helt underbar video. Några av de där t-shirtarna vill jag ha. Låten är lite glad också.
Bloc Party-Flux-En bra låt med en knäpp video. Fullträff!